Jag har kommit på att hela min psykiska hälsa sätts ur spel, när mina rutiner rubbas.

I två dagar har jag inte bidragit till viktnedgång.

Jag har bara ätit skit, känns det som.

Fast det har jag inte.

Men jag har inte tränad ( !!!!!!!!!!! )

Ush, detta känns absolut inte bra.

Gud vad jag ska äta supernyttigt de kommande dagarna så jag kan känna mig duktigt igen.

Fan vad dåligt dett känns.

Känns som jag har sackat efter rehjält dessa två dagarna, saktat ner min viktnedgång...

Fast detta är förmodligen bara orealistiska tankar.

Men liksom... jag är så förbannat nära nu.

Vill inte snubbla på mål linjen.

Har ätit glass två gånger idag...........

Känns inte bra.

Är rädd för att bli tjock.

I ynka två dagar har jag ätit "utanför" mitt vanliga matmönster.

Men det räcker tydligen för att jag ska må dåligt över det.

Och oroa mig att "allt är förstört".

Så töntigt.

Men jag klarar tydligen inte av att äta "onyttigt" så "ofta" som jag har gjort nu.

Imorgon är det bac to basic.

Fem dagar kvar av veckan, och om jag äter under kcal- behov då, så ere lugnt.

...... kan inte fatta att jag fortfarande tänker i dessa banorna? Tråkigt, men jag har så lite kvar nu...