Slänger in ett snabbt inlägg nu, för ska på stan en runda. Se en kompis som ska klippa sig. Kort. Snyggt. Drastiskt. Förändring är fint. Och kul. Ibland skulle jag viljar klippa av mitt långa hår. Det hänger. Luggen klibbar. För det mesta är det fint. Men gillar kort hår. Önskar bara att jag hade ett finare ansikte så jag kunde bära upp en fin frisyr. En kort fin frisyr. Cool. När jag tar studenten så ska jag markera mitt nya liv med en kort frisyr. Mörkbrunt ska håret vara. Som mina ögonbryn. Så de smälter samman. Ska börja ett nytt liv då. Vara lite avslappnad och fransk. Dricka ett glas rödvid klockan tre en eftermiddag. Leva livet spontant. Innan jag dör ska jag ha haft en period då jag bara have gone wild. På riktigt. Ibland kommer det suget tillbaka. Att bara göra nått lite förbjudet. Typ bli hög. Bara för att få känna någon sorts känsloexplosion. Men knart känns under min värdighet. Så kärlek funkar väll bra. Det sägs ju att kärlek ger samma effekt för hjärnan som kokain. Förutom det med döda hjärnceller och sånt.  Men coold, va?

Såhär kommer det vara i min franska period.